I dagens turismbransch ökar konkurrensen ständigt mellan olika besöksmål vilket har lett till att länder måste finna nya sätt att differentiera sig på. I Sveriges fall är det den statliga organisationen VisitSweden som har det yttersta ansvaret för att skapa ett konkurrenskraftigt land. Syftet med studien var att undersöka vilken bild VisitSweden förmedlar av Sverige som besöksland och vilken bild internationella turister har av Sverige. För att ta reda på detta valde studien att använda en hermeneutisk metod där det genomfördes en diskursanalys av VisitSwedens marknadsföringsmaterial 2014, intervjuer med VisitSweden samt intervjuer med internationella turister. Studien kom fram till att VisitSweden förmedlar en bild av Sverige genom kärnvärdena natur och orördhet, tradition, och unicitet.

Ämnet matturism behandlar turismaktiviteter relaterade till mat. De turister som reser för just matupplevelser benämns som kulinariska turister och maten på det lokala resmålet har stor betydelse för dessa turister. Tidigare studier har behandlat destinationers arbete med att marknadsföra sig och utveckla resmålen mot de turister som reser för matupplevelser. Denna uppsats behandlar ämnet matturism och syftar till att undersöka hur betydande mat är vid val av resa. Detta för att ta reda på vilka faktorer som påverkar beslutsfattandet och om maten är en av de mer betydande faktorerna.

En av turismindustrins största utmaningar är att identifiera potentiella målgrupper och sedan kunna tillgodose turisters varierade behov. En av de främsta målgrupperna inom svensk turismindustri är turister av tysk nationalitet. VisitSweden menar att de två mest betydelsefulla tyska målgrupperna i Sverige utgörs av WHOPS och barnfamiljer, men det finns ytterligare ett segment av turister vilka anses ha goda framtidsutsikter; nämligen unga turister. Under de senaste åren har det blivit tydligt att unga turister är ett allt viktigare segment inom turismindustrin och utgör en märkbar del av antalet inkommande turister till destinationer runt om i världen. Med en deduktiv ansats och kvantitativ metod har vi, med hjälp av ett snöbollsurval, genomfört en enkätundersökning på unga tyskar mellan 18-30 år. Utifrån teorier om resmotiv utfördes en studie för att öka kunskapen om unga tyska turisters uppfattning om Sverige som destination och unga tyska turisters resvanor.

I uppsatsen redogörs för de omfattande förändringarna i området Gamla stan i Motala. Studien beskriver processen allt sedan den gamla delen av Gamla stan jämnades med marken för att lämna plats till miljonprogrammets höghus och rådande ideal, till 2000- talets förnyelsearbete av den yttre miljön i bostadsområdet och fram till vad det är idag. Fokus läggs på arkitektoniska kvalitéer och utsmyckning av offentlig konst i området..

Tyskar reser mest i världen. I Sverige är Tyskland en av de största målmarknaderna. Genom globaliseringen har språk och kommunikation fått en viktig roll i samhället, vilket ökar kravet på kommunikation. Inom turismbranschen används engelska som det främsta kommunikationsspråket. Då inte alla behärskar engelska, kan språk innebära kommunikationsproblem.

Nordkorea är en unik turistdestination och ett ovanligt resmål. Människor reser inte på egna villkor inom landet utan måste följa resprogram. Medias negativa bild av Nordkorea kan bidra till att människor kan uppfatta landet som ett farligt och riskfyllt resmål. Trots strikta reseprogram och negativ bild i media förekommer turism till Nordkorea.  Syftet med studien är att ge en redogörelse av anledningar till vad som lockar turister att åka till Nordkorea, med fokus på turister som varit i Nordkorea samt resebolag som förmedlar resor till Nordkorea. Studien utgår från en induktiv ansats och en kvalitativ metod.

I denna uppsats har vi undersökt hur kommuner använder musik för att locka turister, och hur betydelsefullt musikutbudet är för deras verksamhet. För att få en ingående förståelse har vi undersökt hur fem Svenska kommuner arbetar med lokal musikkultur för att locka turister, om de känt en ökande efterfråga eller andra förändrade förhållanden. Vi har undersökt musikturism utifrån sitt helhetsperspektiv för att sedan uppmärksamma intressanta aspekter för att se närmare på dem. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär för att få en nära relation till forskningsobjektet, och vi har intervjuat väl insatta kommunala turismaktörer för att få en så realistisk uppfattning som möjligt om hur de betraktar musikturism. Vi har i undersökningen kommit fram till att kommunerna inte fokuserar på musikturister specifikt utan arbetar för ett rikare musikutbud för att locka turister i allmänhet, som på så vis automatiskt bidrar till fler musikturister.

Syftet med uppsatsen är att utvidga kunskapen om generella resmotiv hos äldre turister på besök i Stockholm. Detta för att bidra med kunskap som kan förbättra produkterna för och marknadsföringen mot denna målgrupp.Äldre turister är en intressant grupp att undersöka då de ofta behandlas utifrån stereotypa uppfattningar och antaganden om likhet. Gruppen är dock på inget sätt homogen. För att förstå gruppen bättre är det nödvändigt att använda sig av undersegment. Undersökningen intresserar sig för om det är fruktbart att göra undersegmenteringar med hjälp av variablerna resvana och livssituation.

 Titel: I sanningens ögonblick: berättelser om hur frontlinepersonal levererar service. Bakgrund: Service definieras som något som levereras men resulterar inte i ägande av något. Service levereras av frontlinepersonal till turister. Frontlinepersonalen har betydelse för hur servicen levereras. Jag har inte funnit någon detaljerad inventering vad serviceleveranser innehåller. Däremot finns det teorier som berättar hur företagsledningar ska leda personalen som levererar service.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2012:15.

Rese- och turistindustrin är en av världens mest expansiva näringar. Även upplevelseindustrinär på stark tillväxt. Det kan tyckas att nöjesparken Gröna Lund borde gynnas av detta, menunder de senaste sju åren har antalet besökare till Gröna Lund minskat. Med tanke på denkraftiga ökningen i turistindustrin vore det lönsamt för Gröna Lund att göra en medveten satsningpå att locka fler turister att besöka nöjesparken.Det första steget för Gröna Lund, om de vill locka dit fler inresande turister, är att se över sittsätt att nå ut till turisterna. En viktig del i detta arbete är att få insikt i hur de inresande turisternasöker information om sevärdheter, det vill säga hur deras process för informationssökningfungerar, och därefter arbeta för att anpassa Gröna Lunds marknadsföring utifrån detta.Syftet med denna uppsats är att undersöka inresande Stockholmsturisters process för informationssökning.Utifrån denna har vi sedan givit förslag på hur Gröna Lund bör anpassa sinmarknadsföring för att överensstämma med denna sökprocess och därmed nå ut till fler inresandeStockholmsturister.Vi har satt samman en modell över turisternas process för informationssökning utifrån modellerskapade av Blackwell, Miniard och Engel samt Gursoy och McCleary.

I början av 1990-talet utbröt den svenska fritidshusboomen bland tyska turister. Den dåvarande låga konjunkturen i Sverige drev på försäljningen av övergivna fritidshus i gles- och landsbygd.  För många tyska turister kunde därmed drömmen av ett eget fritidshus på landet förvekligas. Husköpen ansågs vara en bra investering. En möjlighet att fly det tätbebodda Tyskland, i hopp om ett bättre liv på fritiden. En del bländades dock av Astrid Lindgrens sagolika land och de frestande låga fastighetspriserna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett varumärke påverkar en stad och dess image. Avsikten med studien är att granska hur varumärket Stockholm - The Capital of Scandinavia har bemötts av utländska turister och om varumärket är så pass exklusivt att det kommer att bestå även i framtiden.En lockande och attraktiv image är en stor betydande faktor för en destination som försöker marknadsföra sig gentemot turister. En image kan exempelvis skapas genom ett varumärke, vilket presenterar och definierar en destination på ett sätt som är lockande för potentiella besökare. Stockholms nya varumärke riktar sig både mot utländska turister och företag i Stockholmregionens näringsliv. Vi har dessutom undersökt hur varumärket marknadsförs och om privatpersoner bosatta i Stockholm på något vis kan hjälpa till att stärka varumärket.Fallstudien handlar om Stockholm Visitors Board, Stockholm Business Region och deras varumärke Stockholm ? The Capital of Scandinavia.

Syftet med denna fallstudie är att undersöka på vilket sätt VisitSweden arbetar med Sveriges varu­märke mot internationella turister och besökare, samt hur de samarbetar med besöksnäringen för att stärka varumärket Sverige. Metodmässigt har vi genomfört en fallstudie på VisitSweden vars uppdrag är att marknadsföra Sverige till internationella turister och besökare. Vi har genom­fört kvalitativa intervjuer med marknadschefen på VisitSweden och aktörer i besöksnäringen. Fallstudien visar att VisitSweden i samarbete med NSU (Nämnden för Sverigefrämjande i Utlandet) arbetar med en strategi för Nation branding. Detta för att stärka Sverigebilden.

Turismnäringen betraktas idag som världens största näringsgren och World Tourism Organisation förutspår att näringen kommer att fortsätta växa i framtiden. Turismnäringens omsättning är betydelsefull då den bidrar med sysselsättning och arbetstillfällen. Den svenska turismpolitiken har till mål att skapa en hög attraktionskraft för Sverige som turistland samt en turistnäring med långsiktig konkurrenskraft. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som skapar en turistattraktion, samt på vilket sätt det går att varugöra den och sälja den till turister. Uppsatsen syftar ytterligare till att ta reda på hur kommunerna i Örebro län arbetar med turismutveckling i syfte att skapa och utveckla turistattraktioner. Jag har försökt hitta samband mellan tidigare forskning och enkät- och intervjusvaren för att uppsatsens syfte ska uppfyllas.